SAPHAN.
Så är det, höge herre!
Man öfverallt befästar bergens höjder
Och reder sig till motstånd. Nya murar
Uppstå som vålnader i nattens mörker.
Bethulia tages icke lätt.
HOLOFERNES.
Välan,
An hafva våra pilar skärpa nog.
De trotsa mig. De trotsa Holofernes!
De dårarne! — De vilja trotsa hafvet
Med vallar utaf vass. Jag icke glömt,
Hur dessa judar djerfdes hålla fångne
Nebucadnezars sändebud hos sig
I trenne dygn. — Och ville de försona
Hvart dygn med trettitusen offers blod,
Det vor’ för litet! — Samla mina härar!
I morgon blir Bethulias sista dag.
Gör allt i ordning. Innan solen sänker
Sitt sista skimmer uti vesterhafvet,
Fins en stad mindre uti detta land.
Låt kalla ACHIOR. Han skall säga mig,
Hvad för ett folk det är, som bor på bergen.
(Saphan går.)
Sjette scen.
Holofernes, Bagoa.
BAGOA (närmande sig Holofernes).
Tillåt din slaf, o store Holofernes,
Att i sin enfald gifva dig ett råd!