1.
Den äldre riktningen inom den grekiska astronomien, det pytagoräiska världssystemet samt Kopernikus’ förelöpare
5.
2.
Den senare riktningen inom den grekiska astronomien,
Kopernikus
och det kopernikanska världssystemet
18.
3.
Galileo Galilei
, hans lif, hans upptäckter på himmelen med kikarens tillhjälp
28.
4.
Galileis stora arbete om världssystemen, hans försvar för läran om jordens rörelse
33.
5.
Kätteriförföljelsen mot Galilei
37.
6.
Kepler
och
Newton
, himlakropparnas värkliga rörelser och den allmänna tyngden såsom deras orsak
43.
7.
Några nutida bevis för jordens rörelse
51.
STOCKHOLM. ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1889.
Inledning.
Hvar och en, som blifvit delaktig af undervisningens första grunder i vår tid, känner till och tror mot sina sinnens omedelbara vitnesbörd, att den jord, han lefver på, är ett stort, fast klot, som dagligen svänger rundt, eller som man säger roterar, kring en axel, som tänkes gå genom det sammas medelpunkt. Han vet, att detta klot dessutom rör sig omkring solen, ett hvarf för hvarje år, uti en nära cirkelformig bana, hvars radie — afståndet från solen — har den för honom nästan ofattbara längden af 14 millioner mil. Han vet, att jorden icke är ensam om denna dans kring solen, att flere andra dylika jordar som hans egen på större eller mindre afstånd från solen kretsa kring henne i cirkelformiga banor, allt under det de rotera omkring sina axlar.