— Lucy, du vet ej hvad du säger, jag vill ej höra mera! skall jag ej kunna få mitt eget barn till lydnad? du måste lyda!

— Min far, du vet huru gerna jag eljest gör det, men denna gång är det mig omöjligt och du måste höra mig till slut. Balladen är ej lång; lyssna nu blott, fader. Och utan att invänta svar, fortfor hon:

När så lord Graham talat och sänkt sitt hufvud ned,

Från himlen steg en vålnad och fram mot honom skred:

O, Graham! så hon sade, hur djerfs du klaga så?

Blott den, som kärlek gifver, kan kärlek återfå.

Men Gud, ehuru rättvis, är äfven full af nåd,

Han sett ditt hjertas ängslan och vändt sitt stränga råd,

Din son du aldrig älskat förrän han rycktes hän,

Men nu har Gud dig pröfvat, och ... Edvard lefver än!