— Hvad ville du då säga? tala ut, du vet att jag ej kan lida väntan, sade lorden något otåligt.
— Är din styfmoder sjuk? eller har någonting ovanligt inträffat?
— Ja, min fader, hvad jag med dessa ord menade
är mycket sorgligt, men ändå tänker jag
på en sak som skänker mig stor glädje ...
— Hvad vill det säga? hvad menar du? är min hustru ... sjuk? frågade han något bäfvande.
— Hon har varit sjuk, mycket sjuk, min far, men nu är hon det ej mera ...
— Är hon ... lorden uttalade med synbar svårighet det sista ordet ... död?
Till svar härpå tog Lucy hans hand, kysste den ömt och gjorde med hufvudet ett jakande tecken.
Lorden grep med begge händerna om sitt hufvud och mumlade halfhögt: