RISTO.
Inte? Nå, det är en annan sak. Men du ser så besynnerlig ut. Och — hvad har du i handen?
KERTTU.
Min morbrors revolver. Ett ganska godt arbete.
RISTO.
Hvarför för du den med dig?
KERTTU.
En sådan tingest är ibland behöflig.
RISTO.
Du håller den så oförsigtigt. Är den laddad?