KERTTU.
När hade jag annat?
RISTO.
Jag fruktade det just. Zigenarblodet sjuder och jäser beständigt i dig. Försök en gång att beherska dig, kära Kerttu. Försök för himlens skull.
KERTTU.
Onödigt besvär. Himlen är ändå inte gjord för min skull.
RISTO.
Jag lofvar dig hvad som helst, bara du styr ditt sinne.
KERTTU.
Jag litar inte på löften.