— Ja — a — a, herr ande, svarade herr Mayer.
— De två, som jag nyss kallade till min underjordiska värld, voro tvenne bedragare.
Mayer ryste.
— Vet ni, vem den underbara spegeln tillhörer?
— Ne — e — ej — svarade herr Mayer.
— Den är löjtnant Wolfgang Schnitlers egendom, fortsatte rösten. Han gav Martini order om att bygga den. Martini och Cramer tänkte att stjäla hans hemlighet — därför kallade jag 138 dem till mig — ty det finnes litet rättvisa i helvetet också, och jag önskar, att Schnitler får behålla sitt. Har du förstått, Mayer?
— Ja, ja, ers nåd. Gode, snälle Fan, skona mitt liv! bad Mayer.
Wolfgang dröjde en lång stund, innan han åter kunde tala.
— Ja, svarade rösten till slut. På ett villkor.
— Jag uppfyller allt, ers härlighet Satan, sade herr Mayer.