Kung Gustav den tredje var ute på en resa[1] genom Dalarna. Bråttom hade han, och hela vägen ville han åka som i sken. Och då det gick med sådan fart, att hästarna lågo som sträckta remmar utåt vägen och vagnen gick på två hjul i svängarna, stack kungen ut huvudet[2] genom vagnsfönstret och ropade till kusken: “Varför låter han det inte gå undan? Tror han, att han kör för äggskal?”[3]
[1] var ute på en resa, was traveling.
[2] stack kungen ut huvudet, the king put his head out.
[3] “Varför låter han det inte gå undan? Tror han, att han kör för äggskal?” Why don’t you go ahead? Do you think you are hauling eggs?”
Då det skulle köras[4] med så rasande fart på dåliga landsvägar, hade det nästan varit ett underverk, om seltyg och vagnar hade hållit. Det kunde de inte heller, utan[5] vid foten av en brant backe bröts tistelstången av, och där satt kungen. Kavaljererna sprungo ur vagnen och grälade på kusken, men detta gjorde inte skadan mindre. Det var ingen möjlighet att fortsätta resan, förrän vagnen hade blivit lagad.
[4] Då det skulle köras, since they had to drive.
[5] utan, for.
När hovherrarna sågo sig om för att finna ut något, som de kunde låta kungen roa sig med, under det att han väntade, märkte de, att ett kyrktorn stack upp ur en träddunge, som låg ett stycke framåt vägen.[6] De föreslogo kungen, att han skulle sätta sig upp i[7] en av de vagnar, där[8] uppvaktningen åkte, för att köra fram till[9] kyrkan. Söndag var det, och kungen kunde ju höra på[10] gudstjänsten för att få tiden att gå,[11] till dess att den stora kungavagnen bleve färdig.
[6] ett stycke framåt vägen, a short distance ahead.
[7] skulle sätta sig upp i, might step into.