009:025 Därefter gingo de ned från offerhöjden och in i staden. Sedan
samtalade han med Saul uppe på taket.
009:026 Men bittida följande dag, när morgonrodnaden gick upp, ropade
Samuel uppåt taket till Saul och sade: »Stå upp, så vill jag
ledsaga dig till vägs.» Då stod Saul upp, och de gingo båda
åstad, han och Samuel.
009:027 När de så voro på väg ned mot ändan av staden, sade Samuel till
Saul: »Säg till tjänaren att han skall gå före oss»—och han
fick gå—»men du själv må nu stanna här, så vill jag låta dig
höra vad Gud har talat.»
010:001 Och Samuel tog sin oljeflaska och göt olja på hans huvud och
kysste honom och sade: »Se, HERREN har smort dig till furste
över sin arvedel.
010:002 När du nu går ifrån mig, skall du invid Rakels grav, vid
Benjamins gräns, vid Selsa, träffa två män; dessa skola säga
till dig: 'Åsninnorna som du gick åstad att söka äro återfunna;
din fader tänker därför icke mer på åsninnorna, men han är
orolig för eder skull och säger: Vad skall jag göra för att
finna min son?'
010:003 Och när du har gått därifrån ett stycke fram och kommit till
Tabors terebint skall du där möta tre män som äro på väg upp
till Gud i Betel. En bär tre killingar, en bär tre brödkakor,
och en bär en vinlägel.
010:004 Dessa skola hälsa dig och giva dig två bröd, och du skall taga
emot vad de giva.
010:005 Sedan kommer du till Guds Gibea, där filistéernas fogdar
äro. Och när du kommer dit in i staden, skall du träffa på en
skara profeter, som komma ned från offerhöjden där, med
psaltare, puka, flöjt och harpa före sig, under det att de
själva äro i profetisk hänryckning.
010:006 Och HERRENS Ande skall komma över dig, så att också du fattas av
hänryckning likasom de; och du skall då bliva förvandlad till en
annan människa.
010:007 När du nu ser att dessa tecken inträffa, då må du göra vad
tillfället giver vid handen, ty Gud är med dig.
010:008 Sedan må du gå ned före mig till Gilgal, så skall jag komma
ditned till dig, för att offra brännoffer och tackoffer; sju
dagar skall du vänta till dess jag kommer till dig och förkunnar
för dig vad du skall göra.
010:009 I det han nu vände sig om för att gå ifrån Samuel, förvandlade
Gud hans sinne och gav honom ett annat hjärta; och alla dessa
tecken inträffade samma dag.
010:010 När de kommo till Gibea, mötte honom där en skara profeter; då
kom Guds Ande över honom, så att han, mitt ibland dem, själv
fattades av profetisk hänryckning.
010:011 Då nu alla som förut kände honom fingo se honom vara i
hänryckning likasom profeterna, sade folket sinsemellan: »Vad
har skett med Kis' son? Är ock Saul bland profeterna?»
010:012 Men en av männen därifrån svarade och sade: »Vem är då dessas
fader?»—Härav uppkom ordspråket: »Är ock Saul bland profeterna?»
010:013 Men när hans profetiska hänryckning hade upphört, gick han upp
på offerhöjden.
010:014 Då frågade Sauls farbroder honom och hans tjänare: »Var haven I
varit?» Han svarade: »Borta för att söka åsninnorna. Men när vi
sågo att de ingenstädes voro att finna, gingo vi till Samuel.»
010:015 Då sade Sauls farbroder: »Tala om for mig vad Samuel sade till
eder.»
010:016 Saul svarade sin farbroder: »Han omtalade för oss att åsninnorna
voro återfunna.» Men vad Samuel hade sagt om konungadömet
omtalade han icke för honom.
010:017 Därefter kallade Samuel folket tillsammans till HERREN, i Mispa.
010:018 Och han sade till Israels barn: »Så säger HERREN, Israels Gud:
Jag har fört Israel upp ur Egypten, och jag räddade eder icke
allenast undan Egypten, utan ock undan alla andra konungadömen
som förtryckte eder.
010:019 Men nu haven I förkastat eder Gud, som själv frälste eder ur
alla edra olyckor och trångmål, och haven sagt till honom: 'Sätt
en konung över oss.' Så träden nu fram inför HERREN efter edra
stammar och edra ätter.»
010:020 Därpå lät Samuel alla Israels stammar gå fram; då träffades
Benjamin stam av lotten.
010:021 När han sedan lät Benjamins stam gå fram efter dess släkter,
träffades Matris släkt av lotten; därpå träffades Saul, Kis' son,
av lotten, men när de då sökte efter honom, stod han icke att
finna.
010:022 Då frågade de HERREN ännu en gång: »Har någon mer kommit hit?
HERREN svarade: »Han har gömt sig bland trossen.»
010:023 Då skyndade de dit och hämtad honom därifrån, och när han nu
trädde fram bland folket, var han huvudet högre än allt folket.
010:024 Och Samuel sade till allt folket: »Här sen I nu den som HERREN
har utvalt; ingen är honom lik bland allt folket.» Då jublade
allt folket och ropade: »Leve konungen!»
010:025 Och Samuel kungjorde för folket konungadömets rätt och tecknade
upp den i en bok och lade ned den inför HERREN. Sedan lät Samuel
allt folket gå hem, var och en till sitt.
010:026 Också Saul gick hem till Gibea; och honom följde en härskara av
män vilkas hjärtan Gud hade rört.
010:027 Men några onda män sade: »Vad hjälp skulle denne kunna giva
oss?» Och de föraktade honom och buro icke fram skänker till
honom. Men han låtsade som om han icke märkte det.
011:001 Och ammoniten Nahas drog upp och belägrade Jabes i Gilead. Då
sade alla män i Jabes till Nahas: »Slut fördrag med oss, så
vilja vi bliva dig underdåniga.»
011:002 Men ammoniten Nahas svarade dem: »På det villkoret vill jag
sluta fördrag med eder, att jag får sticka ut högra ögat på eder
alla och därmed tillfoga hela Israel smälek.»
011:003 De äldste i Jabes sade till honom: »Giv oss sju dagars uppskov,
så att vi kunna skicka sändebud över hela Israels land; om då
ingen vill hjälpa oss, så skola vi giva oss åt dig.»
011:004 Så kommo nu sändebuden till Sauls Gibea och omtalade detta för
folket. Då brast allt folket ut i gråt.
011:005 Men just då kom Saul gående bakom sina oxar från åkern. Och Saul
frågade: »Vad fattas folket, eftersom de gråta?» Och de
förtäljde för honom vad mannen från Jabes hade sagt.
011:006 Då kom Guds Ande över Saul, när han hörde detta, och hans vrede
upptändes högeligen.
011:007 Och han tog ett par oxar och styckade dem och sände styckena
omkring över hela Israels land med sändebuden och lät säga: »Den
som icke drager ut efter Saul och Samuel, med hans oxar skall så
göras.» Då föll en förskräckelse ifrån HERREN över folket, så
att de drogo ut såsom en man.
011:008 Och han mönstrade dem i Besek, och Israels barn utgjorde då tre
hundra tusen, och Juda män trettio tusen.
011:009 Och de sade till sändebuden som hade kommit: »Så skolen I säga
till männen i Jabes i Gilead: I morgon skolen I få hjälp, när
solen bränner som hetast.» Och sändebuden kommo och förkunnade
detta för männen i Jabes; och dessa blevo glada däröver.
011:010 Nu läto männen i Jabes säga: »I morgon vilja vi giva oss åt
eder, och I mån då göra med oss vadhelst I finnen för gott.»
011:011 Dagen därefter fördelade Saul folket i tre hopar; och de trängde
in i lägret vid morgonväkten och nedgjorde ammoniterna, och
upphörde först när det var som hetast på dagen. Och de som kommo
undan blevo så kringspridda, att icke två av dem kommo undan
tillsammans.
011:012 Då sade folket till Samuel: »Vilka voro de som sade: 'Skulle
Saul bliva konung över oss!' Given hit dessa män, så att vi få
döda dem.»
011:013 Men Saul sade: »På denna dag skall ingen dödas, ty i dag har
HERREN givit seger åt Israel.»
011:014 Och Samuel sade till folket: »Kom, låt oss gå till Gilgal och
där förnya konungadömet.»
011:015 Då gick allt folket till Gilgal och gjorde Saul till konung där,
inför HERRENS ansikte, i Gilgal; och de offrade där tackoffer
inför HERRENS ansikte. Och Saul och alla Israels män voro där
uppfyllda av glädje.