Den stad han har grundat står på de heliga bergen;
087:002 HERREN älskar Sions portar
mest bland alla Jakobs boningar.
087:003 Härliga ting äro talade om dig,
du Guds stad. Sela.
087:004 »Rahab och Babel
skall jag nämna bland mina bekännare;
så ock Filisteen och Tyrus och Kus,
dessa äro födda där.»
087:005 Ja, om Sion skall det sägas:
»Den ene som den andre är född därinne.»
Och han, den Högste, skall hålla det vid makt.
087:006 Ja, när HERREN tecknar upp folken,
då skall han räkna så:
»Dessa äro födda där.» Sela.
087:007 Och under sång och dans skall man säga:
»Alla mina källor äro i dig.»
088:001 En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till
Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman.
088:002 HERRE, min frälsnings Gud,
dag och natt ropar jag inför dig.
088:003 Låt min bön komma inför ditt ansikte,
böj ditt öra till mitt rop.
088:004 Ty min själ är mättad med lidanden,
och mitt liv har kommit nära dödsriket.
088:005 Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven,
jag är såsom en man utan livskraft.
088:006 Jag är övergiven bland de döda,
lik de slagna som ligga i graven,
dem på vilka du icke mer tänker,
och som äro avskilda från din hand.
088:007 Ja, du har sänkt mig ned underst i graven,
ned i mörkret, ned i djupet.
088:008 Din vrede vilar tungt på mig,
och alla dina böljors svall låter du gå över mig. Sela.
088:009 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig;
du har gjort mig till en styggelse för dem;
jag ligger fången och kan icke komma ut.
088:010 Mitt öga förtvinar av lidande;
HERRE, jag åkallar dig dagligen,
jag uträcker mina händer till dig.
088:011 Gör du väl under för de döda,
eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? Sela.
088:012 Förtäljer man i graven om din nåd,
i avgrunden om din trofasthet?
088:013 Känner man i mörkret dina under,
och din rättfärdighet i glömskans land?
088:014 Men jag ropar till dig, HERRE,
och bittida kommer min bön dig till mötes.
088:015 Varför förkastar du, HERRE, min själ,
varför döljer du ditt ansikte för mig?