116:001 Jag har HERREN kär, ty han hör
min röst och mina böner.
116:002 Ja, han har böjt sitt öra till mig;
i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
116:003 Dödens band omvärvde mig,
och dödsrikets ångest grep mig;
jag kom i nöd och bedrövelse.
116:004 Men jag åkallade HERRENS namn:
»Ack HERRE, rädda min själ.»
116:005 HERREN är nådig och rättfärdig,
vår Gud är barmhärtig.
116:006 HERREN bevarar de enfaldiga;
jag var i elände, och han frälste mig.
116:007 Vänd nu åter till din ro, min själ,
ty HERREN har gjort väl mot dig.
116:008 Ja, du har räddat min själ från döden,
mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;
116:009 jag skall få vandra inför HERREN
i de levandes land.
116:010 Jag tror, ty därför talar jag,
jag som var storligen plågad,
116:011 jag som måste säga i min ångest:
»Alla människor äro lögnaktiga.»
116:012 Huru skall jag vedergälla HERREN
alla hans välgärningar mot mig?
116:013 Jag vill taga frälsningens bägare
och åkalla HERRENS namn.
116:014 Jag vill infria åt HERREN mina löften,
ja, i hela hans folks åsyn.
116:015 Dyrt aktad i HERRENS ögon
är hans frommas död.
116:016 Ack HERRE, jag är ju din tjänare,
jag är din tjänare, din tjänarinnas son;
du har lossat mina band.
116:017 Dig vill jag offra lovets offer,
och HERRENS namn vill jag åkalla.
116:018 Jag vill infria åt HERREN mina löften,
ja, i hela hans folks åsyn,
116:019 i gårdarna till HERRENS hus,
mitt i dig, Jerusalem.
Halleluja!
117:001 Loven HERREN, alla hedningar,
prisen honom, alla folk.
117:002 Ty hans nåd är väldig över oss,
och HERRENS sanning varar i evighet.
Halleluja!