016:018 Stolthet går före undergång,
och högmod går före fall.
016:019 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta
än att utskifta byte med de högmodiga.
016:020 Den som aktar på ordet, han finner lycka,
och säll är den som förtröstar på HERREN.
016:021 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig,
och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
016:022 En livets källa är förståndet för den som äger det,
men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
016:023 Den vises hjärta gör hans mun förståndig
och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
016:024 Milda ord äro honungskakor;
de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
016:025 Mången håller sin väg för den rätta,
men på sistone leder den dock till döden.
016:026 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta
ty hans egen mun driver på honom.
016:027 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada;
det är såsom brunne en eld på hennes läppar.