019:003 En människas eget oförnuft kommer henne på fall,
och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
019:004 Gods skaffar många vänner,
men den arme bliver övergiven av sin vän.
019:005 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat,
och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
019:006 Många söka en furstes ynnest,
och alla äro vänner till den givmilde.
019:007 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
019:008 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt;
den som tager vara på insikt, han finner lycka
019:009 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat,
och den som främjar lögn, han skall förgås.
019:010 Det höves icke dåren att hava goda dagar,
mycket mindre en träl att råda över furstar.
019:011 Förstånd gör en människa tålmodig,
och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
019:012 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande,
hans nåd är såsom dagg på gräset.