002:018 Vad kan ett skuret beläte hjälpa,
eftersom en snidare vill slöjda sådant?
Och vad ett gjutet beläte, en falsk vägvisare,
eftersom dess formare så förtröstar därpå,
att han gör sig stumma avgudar?
002:019 Ve dig som säger till stocken: »Vakna!»,
och till döda stenen: »Vakna upp!»
Kan en sådan giva någon vägvisning?
Visst är den överdragen med guld och silver,
men alls ingen ande är däri.
002:020 Men HERREN är i sitt heliga tempel.
Hela jorden vare stilla inför honom.
003:001 En bön av profeten Habackuk; till Sigjonót.
003:002 HERRE, jag har hört om dig och häpnat. HERRE, förnya i dessa år dina gärningar, låt oss förnimma dem i dessa år. Mitt i din vrede må du tänka på förbarmande.
003:003 Gud kommer från Teman,
den helige från berget Paran. Sela.
Hans majestät övertäcker himmelen,
och av hans lov är jorden full.
003:004 Då uppstår en glans såsom av solljus,
strålar gå ut ifrån honom,
och han höljer i dem sin makt.
003:005 Framför honom går pest,
och feberglöd följer i hans spår.
003:006 Han träder fram—därmed kommer han jorden att darra;
en blick—och han kommer folken att bäva.
De uråldriga bergen splittras,
de eviga höjderna sjunka ned.
Han vandrar de vägar han fordom gick.
003:007 Jag ser Kusans hyddor hemsökta av fördärv;
tälten darra i Midjans land.
003:008 Harmas då HERREN på strömmar?
Ja, är din vrede upptänd mot strömmarna
eller din förgrymmelse mot havet,
eftersom du så färdas fram med dina hästar,
med dina segerrika vagnar?
003:009 Framtagen och blottad är din båge,
ditt besvurna ords pilar. Sela.
Till strömfåror klyver du jorden.
003:010 Bergen se dig och bäva;
såsom en störtskur far vattnet ned.
Djupet låter höra sin röst,
mot höjden lyfter det sina händer.
003:011 Sol och måne stanna i sin boning
för skenet av dina farande pilar,
för glansen av ditt blixtrande spjut.
003:012 I förgrymmelse går du fram över jorden,
i vrede tröskar du sönder folken.
003:013 Du drager ut för att frälsa ditt folk,
för att bereda frälsning åt din smorde.
Du krossar taket på de ogudaktigas hus,
du bryter ned huset, från grunden till tinnarna. Sela.
003:014 Du genomborrar deras styresmans huvud med hans egna pilar,
när de storma fram till att förskingra oss, under fröjd,
såsom gällde det att i lönndom äta upp en betryckt.