001:012 Och det skall ske på den tiden
att jag skall genomleta Jerusalem med lyktor
och hemsöka de människor
som nu ligga där i ro på sin drägg,
dem som säga i sina hjärtan:
»HERREN gör intet,
varken gott eller ont.»
001:013 Deras ägodelar skola då lämnas till plundring
och deras hus till ödeläggelse.
Om de bygga sig hus,
skola de ej få bo i dem,
och om de plantera vingårdar,
skola de ej få dricka vin från dem.
001:014 HERRENS stora dag är nära,
ja, den är nära, den kommer med stor hast.
Hör, det är HERRENS dag!
I ångest ropa nu hjältarna.
001:015 En vredens dag är den dagen,
en dag av ångest och trångmål,
en dag av ödeläggelse och förödelse
en dag av mörker och tjocka,
en dag av moln och töcken,
001:016 en dag då basunljud och härskri höjes
mot de fastaste städer
och mot de högsta murtorn.
001:017 Då skall jag bereda människorna sådan ångest
att de gå där såsom blinda,
därför att de hava syndat mot HERREN.
Deras blod skall spridas omkring såsom stoft,
och deras kroppar skola kastas ut såsom orenlighet.
001:018 Varken deras silver eller deras guld
skall kunna rädda dem
på HERRENS vredes dag.
Av hans nitälskans eld
skall hela jorden förtäras.
Ty en ände, ja, en ände med förskräckelse
skall han göra på alla jordens inbyggare.
002:001 Besinna dig och kom till sans,
du folk utan blygsel,
002:002 innan ännu rådslutet är fullgånget
—den dagen hastar fram,
såsom agnar fara!—
och innan HERRENS vredes glöd
kommer över eder,
ja, innan HERRENS vredes dag
kommer över eder.
002:003 Söken HERREN,
alla I ödmjuke i landet,
som hållen hans lag.
Söken rättfärdighet,
söken ödmjukhet;
kanhända bliven I så beskärmade
på HERRENS vredes dag.
002:004 Ty Gasa skall bliva övergivet
och Askelon varda en ödemark;
mitt på ljusa dagen skall Asdods folk drivas ut,
och Ekron skall ryckas upp med roten.
002:005 Ve eder som bebon landsträckan utmed havet,
I av keretéernas folk!
Ett HERRENS ord skall nå dig, Kanaan,
du filistéernas land;
ja, jag skall fördärva dig, så att ingen mer bor i dig.
002:006 Och landsträckan utmed havet skall ligga såsom betesmarker,
där herdarna hava sina brunnar
och fåren sina fållor.
002:007 Och den skall tillfalla de kvarblivna av Juda hus
såsom deras lott;
där skola de föra sin boskap i bet.
I Askelons hus skola de få lägra sig,
när aftonen kommer.
Ty HERREN, deras Gud, skall se till dem
och skall åter upprätta dem.
002:008 Jag har hört Moabs smädelser
och Ammons barns hån,
huru de hava smädat mitt folk
och förhävt sig mot dess land.
002:009 Därför, så sant jag lever, säger HERREN Sebaot,
Israels Gud:
det skall gå Moab såsom Sodom,
och Ammons barn såsom Gomorra.
Ett tillhåll för nässlor och en saltgrop skola de bliva,
och en ödemark till evig tid.
Kvarlevan av mitt folk skall plundra dem.
och återstoden av min menighet skall få dem till sin arvedel.
002:010 Så skall det gå dem,
till lön för deras högmod
därför att de hava smädat och förhävt sig
mot HERREN Sebaots folk.
002:011 Fruktansvärd skall HERREN bevisa sig mot dem;
ty han skall göra alla jordens gudar maktlösa,
och alla hedningarnas havsländer
skola tillbedja honom,
vart folk på sin ort—
002:012 också I etiopier,
I som av mig bliven slagna med svärd.
002:013 Och han skall uträcka sin hand mot norr
och fördärva Assur,
han skall göra Nineve till en ödemark,
förtorkat såsom en öken.
002:014 Och därinne skola hjordar lägra sig,
allahanda vilda djur i skaror;
pelikaner och rördrommar skola taga natthärbärge
på pelarhuvudena därinne;
fåglalåt skall ljuda i fönstren
och förödelse bo på trösklarna,
nu då cederpanelningen är bortriven.
002:015 Så skall det gå den glada staden,
som satt så trygg,
och som sade i sitt hjärta:
»Jag och ingen annan!»
Huru har den icke blivit en ödemark,
en lägerstad för vilda djur!
Alla som gå där fram skola vissla åt den
och slå ihop händerna.
003:001 Ve henne, den gensträviga och befläckade staden,
förtryckets stad!
003:002 Hon hör icke på någons röst,
hon tager ej emot tuktan;
på HERREN förtröstar hon icke,
till sin Gud vill hon ej komma.
003:003 Furstarna därinne
äro rytande lejon;
hennes domare äro såsom vargar om aftonen,
de spara intet till morgondagen.
003:004 Hennes profeter äro stortaliga
trolösa män;
hennes präster ohelga vad heligt är,
de våldföra lagen.