002:011 På tjugufjärde dagen i nionde månaden av Darejaves' andra
regeringsår kom HERRENS ord till profeten Haggai; han sade:
002:012 Så säger HERREN Sebaot: Fråga prästerna om lag och säg:
002:013 »Om någon bär heligt kött i fliken av sin mantel och så med
fliken kommer vid något bakat eller kokt, eller vid vin eller
olja, eller vid något annat som man förtär, månne detta
därigenom bliver heligt?» Prästerna svarade och sade: »Nej.»
002:014 Åter frågade Haggai: »Om den som har blivit orenad genom en död
kommer vid något av allt detta, månne det då bliver orenat?»
Prästerna svarade och sade: »Ja.»
002:015 Då tog Haggai till orda och sade: »Så är det med detta folk och
så är det med detta släkte inför mig, säger HERREN, och så är
det med allt deras händers verk: vad de där offra, det är orent.
002:016 Och given nu akt på huru det hittills har varit, före denna dag,
och under tiden innan man ännu hade begynt lägga sten på sten
till HERRENS tempel
002:017 huru härförinnan, om någon kom till en sädesskyl som skulle giva
tjugu mått, den gav allenast tio, och huru, om någon kom till
vinpressen för att ösa upp femtio kärl, den gav allenast tjugu.
002:018 Vid allt edra händers arbete slog jag eder säd med sot och rost
och hagel, och likväl vänden I eder icke till mig, säger HERREN.
002:019 Given alltså akt på huru det hittills har varit, före denna dag;
ja, given akt på huru det har varit före tjugufjärde dagen i
nionde månaden, denna dag då grunden har blivit lagd till
HERRENS tempel.
002:020 Finnes någon säd ännu i kornboden? Nej; och varken vinträdet
eller fikonträdet eller granatträdet eller olivträdet har ännu
burit någon frukt. Men från denna dag skall jag giva
välsignelse.»
002:021 Och HERRENS ord kom för andra gången till Haggai, på tjugufjärde
dagen i samma månad; han sade:
002:022 Säg till Serubbabel, Juda ståthållare: Jag skall komma himmelen
och jorden att bäva;
002:023 jag skall omstörta konungatroner och göra hednarikenas makt till
intet; jag skall omstörta vagnarna med sina kämpar, och hästarna
skola stupa med sina ryttare. Den ene skall falla för den andres
svärd.
002:024 På den tiden, säger HERREN Sebaot, skall jag taga dig, min
tjänare Serubbabel, Sealtiels son, säger HERREN, och skall akta
dig såsom min signetring; ty dig har jag utvalt, säger HERREN
Sebaot.
Sakarja
001:001 I åttonde månaden av Darejaves' andra regeringsår kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten, han sade:
001:002 Svårt förtörnad var HERREN på edra fäder.
001:003 Säg därför nu till folket så säger HERREN Sebaot: Vänden om till
mig, säger HERREN Sebaot, så vill jag vända om till eder, säger
HERREN Sebaot.
001:004 Varen icke såsom edra fäder, för vilka forna tiders profeter
predikade och sade: »Så säger HERREN Sebaot: Vänden om från edra
onda vägar och edra onda gärningar»; men de ville icke höra och
aktade icke på mig säger HERREN.
001:005 Edra fäder, var äro de? Och profeterna, leva de kvar
evinnerligen?
001:006 Nej, men mina ord och mina rådslut, de som jag betrodde åt mina
tjänare profeterna, de träffade ju edra fäder, så att de måste
vända om och säga: »Såsom HERREN Sebaot hade beslutit att göra
med oss, och såsom våra vägar och våra gärningar förtjänade, så
har han ock gjort med oss.»
001:007 På tjugufjärde dagen i elfte månaden, det är månaden Sebat, i
Darejeves' andra regeringsår, kom HERRENS ord till Sakarja, son
till Berekja, son till Iddo, profeten; han sade:
001:008 Jag hade en syn om natten: Jag fick se en man som red på en röd
häst; och han höll stilla bland myrtenträden i
dalsänkningen. Och bakom honom stodo andra hästar, röda, bruna
och vita.
001:009 Då frågade jag: »Vad betyda dessa, min herre?» Ängeln som talade
med mig svarade mig: »Jag vill låta dig förstå vad dessa
betyda.»
001:010 Och mannen som stod bland myrtenträden tog till orda och sade:
»Det är dessa som HERREN har sänt ut till att fara omkring på
jorden.»
001:011 Och själva togo de till orda och sade till HERRENS ängel, som
stod bland myrtenträden: »Vi hava farit omkring på jorden och
hava funnit hela jorden lugn och stilla.»
001:012 Då tog HERRENS ängel åter till orda och sade: »HERRE Sebaot,
huru länge skall det dröja, innan du förbarmar dig över
Jerusalem och Juda städer? Du har ju nu varit vred på dem i
sjuttio år.»
001:013 Och HERREN svarade ängeln som talade med mig goda och tröstliga
ord;
001:014 och ängeln som talade med mig sade sedan till mig:
»Predika och säg: Så säger HERREN Sebaot: Jag har stor nitälskan
för Jerusalem och Sion;
001:015 och jag är storligen förtörnad på hednafolken, som sitta så
säkra; ty när jag var allenast litet förtörnad, hjälpte de
ytterligare till att fördärva.