015:033 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som
varade ända till nionde timmen.
015:034 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: »Eloi, Eloi,
lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har
du övergivit mig?»
015:035 Då några av dem som stodo där bredvid hörde detta, sade de:
»Hör, han kallar på Elias.»
015:036 Men en av dem skyndade fram och fyllde en svamp med ättikvin och
satte den på ett rör och gav honom att dricka, i det han sade:
»Låt oss se om Elias kommer och tager honom ned.»
015:037 Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.
015:038 Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända
ned.
015:039 Men när hövitsmannen, som stod där mitt emot honom, såg att han
på sådant sätt gav upp andan, sade han: »Förvisso var denne man
Guds Son.»
015:040 Också några kvinnor stodo där på avstånd och sågo vad som
skedde. Bland dessa voro jämväl Maria från Magdala och den
Maria som var Jakob den yngres och Joses' moder, så ock Salome
015:041—vilka hade följt honom och tjänat honom, medan han var i
Galileen—därtill många andra kvinnor, de som med honom hade
vandrat upp till Jerusalem.
015:042 Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det
hade blivit afton.
015:043 Josef från Arimatea, en ansedd rådsherre och en av dem som
väntade på Guds rike, tog därför nu mod till sig och gick in
till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
015:044 Då förundrade sig Pilatus över att Jesus redan skulle vara död,
och han kallade till sig hövitsmannen och frågade honom om det
var länge sedan han hade dött.
015:045 Och när han av hövitsmannen hade fått veta huru det var, skänkte
han åt Josef hans döda kropp.
015:046 Denne köpte då en linneduk och tog honom ned och svepte honom i
linneduken och lade honom i en grav som var uthuggen i en
klippa; sedan vältrade han en sten för ingången till graven.
015:047 Men Maria från Magdala och den Maria som var Joses' moder sågo
var han lades.
016:001 Och när sabbaten var förliden, köpte Maria från Magdala och den
Maria som var Jakobs moder och Salome välluktande kryddor, för
att sedan gå åstad och smörja honom.
016:002 Och bittida om morgonen på första veckodagen kommo de till
graven, redan vid soluppgången.
016:003 Och de sade till varandra: »Vem skall åt oss vältra bort stenen
från ingången till graven?»
016:004 Men när de sågo upp, fingo de se att stenen redan var
bortvältrad. Den var nämligen mycket stor.
016:005 Och när de hade kommit in i graven, fingo de se en ung man sitta
där på högra sidan, klädd i en vit fotsid klädnad; och de blevo
förskräckta.
016:006 Men han sade till dem: »Varen icke förskräckta. I söken Jesus
från Nasaret, den korsfäste. Han är uppstånden, han är icke
här. Se där är platsen där de lade honom.
016:007 Men gån bort och sägen till hans lärjungar, och särskilt till
Petrus: 'Han skall före eder gå till Galileen; där skolen I få
se honom, såsom han bar sagt eder.'»
016:008 Då gingo de ut och flydde bort ifrån graven, ty bävan och
bestörtning hade kommit över dem. Och i sin fruktan sade de
intet till någon.
016:009 [1] Men efter sin uppståndelse visade han sig på första
veckodagens morgon först för Maria från Magdala, ur vilken han
hade drivit ut sju onda andar.
016:010 Hon gick då och omtalade det för dem som hade följt med honom,
och som nu sörjde och gräto.
016:011 Men när dessa hörde sägas att han levde och hade blivit sedd av
henne, trodde de det icke.
016:012 Därefter uppenbarade han sig i en annan skepnad för två av dem,
medan de voro stadda på vandring utåt landsbygden.
016:013 Också dessa gingo bort och omtalade det för de andra; men icke
heller dem trodde man.
016:014 Sedan uppenbarade han sig också för de elva, när de lågo till
bords; och han förebrådde dem då deras otro och deras hjärtans
hårdhet, i det att de icke hade trott dem som hade sett honom
vara uppstånden.
016:015 Och han sade till dem: »Gån ut i hela världen och prediken
evangelium för allt skapat.
016:016 Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst; men den
som icke tror, han skall bliva fördömd.
016:017 Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro: genom mitt namn
skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål,
016:018 ormar skola de taga i händerna, och om de dricka något dödande
gift, så skall det alls icke skada dem; på sjuka skola de lägga
händerna, och de skola då bliva friska.»
016:019 Därefter, sedan Herren Jesus hade talat med dem, blev han
upptagen i himmelen och satte sig på Guds högra sida.
016:020 Men de gingo ut och predikade allestädes. Och Herren verkade
med dem och stadfäste ordet genom de tecken som åtföljde det.