001:011 Mina älskade, följ icke onda föredömen, utan goda. Den som gör
vad gott är, han är av Gud; den som gör vad ont är, han har icke
sett Gud.
001:012 Demetrius har fått gott vittnesbörd om sig av alla, ja, av
sanningen själv. Också vi giva honom vårt vittnesbörd; och du
vet att vårt vittnesbörd är sant.
001:013 Jag hade väl mycket annat att skriva till dig, men jag vill icke
skriva till dig med bläck och penna.
001:014 Ty jag hoppas att rätt snart få se dig, och då skola vi
muntligen tala med varandra.
001:015 Frid vare med dig.
Vännerna hälsa dig. Hälsa vännerna, var och en särskilt.
Jakobs' brev
001:001 Jakob, Guds och Herrens, Jesu Kristi, tjänare, hälsar de tolv stammar som bo kringspridda bland folken.
001:002 Mina bröder, hållen det för idel glädje, när I kommen i
allahanda frestelser,
001:003 och veten, att om eder tro håller provet, så verkar detta
ståndaktighet.
001:004 Och låten ståndaktigheten hava med sig fullkomlighet i gärning,
så att I ären fullkomliga, utan fel och utan brist i något
stycke.
001:005 Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig
sådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord,
och den skall bliva honom given.
001:006 Men han bedje i tro, utan att tvivla; ty den som tvivlar är lik
havets våg, som drives omkring av vinden och kastas hit och dit.
001:007 En sådan människa må icke tänka att hon skall få något från
Herren—
001:008 en människa med delad håg, en som går ostadigt fram på alla sina
vägar.
001:009 Den broder som lever i ringhet berömme sig av sin höghet.
001:010 Den åter som är rik berömme sig av sin ringhet, ty såsom gräsets
blomster skall han förgås.
001:011 Solen går upp med sin brännande hetta och förtorkar gräset, och
dess blomster faller av, och dess fägring förgår; så skall ock
den rike förvissna mitt i sin ävlan.