Hvad klang af svärd! Hvad tinnar och hvad torn,
hvad bålda riddare och blanka vapen,
och tärnor, räddade ur fångenskapen
af pager, blåsande i silfverhorn!
Åh, hur jag frossade i fantasi'n,
och huru stormande ljöd ej pedalen,
och som ett féslott lyste hela salen,
när månen göt sitt trolska sken därin!
Då hände det en kväll, när som min håg
mig omotståndligt dragit till min lyra,