Elsa var nu på väg hem. Hon försökte kväfva sina snyftningar så godt hon kunde, men hennes ögon skymdes så af tårar, att hon icke gaf akt på de andra barnen, som skyndade förbi henne på väg mot sina hem.
Men hvad var det som rörde vid hennes axel? En vänlig hand var det, som stannade henne. Det var verkligen läraren. Han bad henne inte vara ledsen utan vara välkommen igen till nästa pröfning.
Således var tillfället ändå icke alldeles förloradt för henne. Men huru skulle hon lära sig att vara frimodig?
Långt in på natten låg liten Elsa vaken och grubblade. Hennes lilla syster sof och allt var tyst, endast lärkan i buren rörde på sig i sömnen.
»Lilla lärka», hviskade Elsa, »huru är det med dig? Kan inte heller du sjunga mer?»
Åter rörde lärkan på sig. Men Elsa var nu mycket sömnig. Var det månskenet som gjorde det, eller nickade fågeln verkligen åt henne? Ögonlocken blefvo allt tyngre, och Elsa visste inte längre, om hon drömde eller om lärkan talade med henne. Jo, nu hörde hon tydligt att hon talade, fastän rösten var svag.
»Kära Elsa», sade lärkan, »jag vill tala om en hemlighet för dig. Du frågar, hvarför jag ej sjunger. Men har du aldrig tänkt på, att man inte kan sjunga i ett fängelse? Gif mig friheten åter, lilla Elsa, så skall du få veta min hemlighet. Ja, jag vill säga, huru jag sjunger och huru också du måste sjunga.»
Elsa satte sig upp på armbågen. »Ack så roligt», sade hon. »Tala om bara, tala om din hemlighet, och jag lofvar, att du i morgon skall slippa ut ur buren.»
Lärkan hoppade till sidan af buren och såg ned på Elsa.
»Har du aldrig gifvit akt på», sade hon, »att när jag sjunger, blickar jag alltid upp till den blåa himmeln? Vi sjunga för solen och för den friska, rena luften, men först och sist för den gode himmelske fadren. Ser du, härinne kan jag inte sjunga, inte för burens väggar och ej för dess tak kan jag sjunga. Och du kan inte heller sjunga för kyrkväggarna eller för folket därinne, lilla Elsa. Men tänk på den sköna skapelsen och på honom, som skapat allt och sjung som fåglarna sjunga. Då skall du lyckas.»