Ifrån himmeln af änglarnas skara.
För den stormfyllda jorden en härlig skatt
Till oss, arma, den skulle ju vara.
Och mitt andra jag såg uti sommarens tid
Uppå susande vingar sig höja.
Lägg därtill blott ett a, och en flicka så blid
För din tanke i folkdräkt ses dröja.
Och mitt hela det var ju en nordisk brud,
Men en brud uti drottningakrona.
Och när nordiska land stod i vårfager skrud,