I skaldens qväden fram?

Han till sin drömverld längtar blott,

Dit ingen dödlig når,

Och tung han känner lifvets lott

I lifvets första vår,

Då ungdomen i rosig glans

Så huld mot honom ler,

Då knappt, som tår, ur glädjens krans

En perla fallit ner.