Le icke — ungt är väl mitt blod,
Men jag är fädren värd!
Ej ro jag finner mera nu
I barndoms lugnets band,
Och jag, o Fader, stolt som Du
Kan dö för Fosterland.
Soldat ren i de första år
Jag lekte hvarje dag,
Och blott om faror, kamp och sår
Om natten drömde jag.