För mig ett hopp den med sig bär,
Som kanske dock bedrar;
Det hoppet att få se de skär,
Der jag min vagga har; —
Att uti hemmets ljufva tjäll,
I fridens lugna hamn,
Få se hur soln går ner en qväll
Och sluts i vågens famn. —
Du nya år! fyll detta hopp,