När för glansen från det höga
Rosen öppnar tyst sin knopp,
Ler och fröjdas – då sitt öga
Emmy slog för ljuset opp.
Derför sommarbarnen alla,
Blommor utaf tusen slag,
Henne ömt sin syster kalla,
Helsa henne gladt i dag.
Smyckade de stå i lunden,
Väntande den väna mön,