Lockarna fladdra på våta vågen;
Vingade vindar hviska vid hennes sida;
Tindrande stjernors
Saliga lust sig
Speglar i djupets oändliga vemod; –
Emilia flydde.
Z. Topelius.
[2]. „Emilia“ heter ett af de täckaste fartyg, som någonsin spänt sina hvita vingar till flygt i Österbottens vimpelomfladdrade hamnar. Ofvanstående lilla genljud af Almqvistska strängar skrefs vid en utvisitation, då flaggorna längtansfullt pekade bort mot Levantens glödande himmel.