VIGGO.
Tack. Går till köksdörren, öppnar den och ropar utåt. Adjö, Botilda! Nu bär det af igen!
*
BOTILDA
kommer i dörren, torkande handen på förklädet.
Adjö, herr Viggo! Får se kamrern och niger djupt. Nej, men att kamrern är kommen, och fröken har ingenting sagt! Nu skall jag ta in kaffe!
LOUISE.
Jag får verkligen be om ursäkt, att jag inte tänkt på …
KAMRERN.
Tack, inte för min skull.