LOUISE
ängsligt.
Inte skall du gå nu? Käre Viggo, stanna, så är du så snäll.
VIGGO.
Jag har inte packat en bit och inte köpt en smul af allt det, jag skall ha med mig. Och tåget går klockan sex.
LOUISE
bevekande.
Ja, men du får inte gå nu! Vänta åtminstone till monsieur Alland kommer. Jag vet inte — inte alls hvad jag skall tala med honom om.
VIGGO.
Han är ingen tysk kälkborgare. Du behöfver inte alls vara ängslig. Var bara enkel och naturlig — — det är allt hvad som behöfs.