ALLAND.
Han är lika mycket värd, som sitt namn. Det kan man icke säga om alla.
Betraktar hennes ansigte.
Men se huru ni lyser upp! Ni är stolt öfver honom. Det är väl han, som gifvit er en smula lif.
LOUISE.
Ja — förr. Då voro vi mycket tillsammans. Han var hemma om somrarne, och när han var borta, skref han ofta.
ALLAND.
Men nu?
LOUISE.
Nu är han gift.