”Ännu är det tid,” upprepade Rudolph, ”lemna mig!”
”Nej jag följer dig!” ropade Verner utan tvekan.
I samma stund satte sig fartyget i rörelse. Rudolph tryckte tacksamt vännens hand.
”Farväl mitt fosterland, sade han då Å.. försvunnit ur deras åsyn, ”farväl för evigt!”
Den döende.
”Så må jag dö af verlden oförstådd,
Men ej försmådd
Af Den, som engång löser lifvets gåta:
Han, som mitt lif en himmelsk syftning gaf,
Skall i min graf