HUNDEN OCH BOCKEN.
Hunden. Hör du Måns, jag bita kan, väl i akt dig tag!
Bocken. Vov-vov, om du biter till, nå då stångas jag.
Hunden. Jag en uddhvass tandrad har, lita du derpå.
Bocken. Slöa äro heller ej mina horn, de två.
Hunden. Kan du ej ett skämt förstå? Åh, det gör du visst.
Bocken. Ja, om ej på tålamod blott jag lede brist.
Månsen och vov-vov de sprungo, de dansade,
Knappast ett ögonblick stilla och sansade.