Det finaste som menniskorna baka. —
Den grofva bullan der, till smaken stygg
Den kallas bröd, åt honom vänd din rygg.“
Brödet.
“Ja, vänta du, jag vet hvartill jag duger,
När magen knotar, och när hungern suger
Till mig man kommer: då jag smakar godt,
Och du med all din sötma, äcklar blott.“
När barnet hade sprungit dagen om
Och lekt sig trött och hungrigt, hem det kom,