Igelkotten.

“Huru detta skall gå till, det mera är än jag begriper.“

Hunden.

“Nå, hur tänker du dig då undandraga denna fara?“

Igelkotten.

“Mina taggar hoppas jag, skola på den frågan svara;

Många som förut mig sport, såsom du, ha fått sig lära

Att man klokast gör, om ej man mig kommer allt för nära.“

Hunden sade: — han var nu alltför rädd, att längre skryta —

“Kära du, hur kan man ha en sådan sträf och skroflig yta?