Ve enhvar, som så förgår sig,
Och, som denne, understår sig
Att mig störa i min ro.“
Så på gödselhögen modig
Stod herr tupp och skrek, och blodig
Dref han derifrån enhvar;
Höns och gäss på flygten slog han,
Endast mäster Spets fördrog han,
Ty för honom rädd han var.