Genom hvilken förr i frihet som en herrskare han drog;
Hvad han saknar, det är grottan, der han låg i vinterdvala,
När den tunga snön i drifvor hängde ned från träden kala;
Och när han sig hungrig lägger, mången gång han drömmer då
Om den honung som han fordom plundrat skogens vild-bin på.
MURMELDJURET.
“Kom barn, jag är ett murmeldjur