Jag är lugn och fredlig, jag med alla
Väl förliks, jag derför kan befalla,
Och vill blifva lydd förutan krus,
När jag fordrar fred uti mitt hus.“
Plötsligt kom en pilt, just i detsamma,
Bar en mössa röd som en pion;
Genast vreden började att flamma
Häftigt upp på nådig herr kalkon:
“Bort med mössan“, skrek han, “menskoyngel!“
“Bort med mössan, din gemena slyngel!“