“Storkar, våra storkar kära,
Hvad kan bort från oss er locka?“
Storkarne. “Grymma vintern, som är nära
Molnen, som sig börja skocka.
Derför öfver land och haf
Nu begifva vi oss af,
Tills vi nå det mål, vi önska:
Länder med en evig grönska.“
Rätt snart det slog in, hvad som storkarne spått,