vet ej hvad jag begär,

långt mindre hvad jag får.

Min stjärna, du det vet,

i himlens herrlighet,

du outsägliga,

oupphinneliga, tysta stjärna du!

Och i den djup’sta natt

och i den tyngsta nöd

så har jag dock en skatt,

så minns jag dock ett stöd.