Fotnoter

[1] Under 1788 års krig yttrade Ryssarne, att de mest fruktade för det folket, som ”bar kanonen på ryggen,” d. v. s. Savolaks jägare med deras studsare.

[2] Grefve Klingspors uppgift i sin rapport, att vi den 26 marscherade till Paavola, är origtig.

[3] Trossvakten var ganska betydlig, emedan vi voro nödsakade att hålla vakt öfver alla skjutsbönder och hästar; ty bönderne, som redan skjutsat öfver 60 mil och utöfver två månader varit borta från sina hemvist, sökte alla möjliga tillfällen att med sina hästar rymma ifrån oss.

[4] Jag talade sjelf vid flere af denna deputation, och kan således bevittna sanningen af hvad jag anfört.

[5] En bataljon af Savolaks jägare-regemente under major Grotenfeldt, men hvars begge kompanier fördes af de för sin tapperhet så allmänt aktade majorerne Dunker och Malm, samt Wasa regemente, uppsatt vid krigets början, och under detta fälttåg vid alla tillfällen utmärkt genom raskhet och mod; det utgjorde nu omkring 300 man, och stod under öfverste-löjtnant Conradis befäl. Hela styrkan uppgick ej fullt till 500 man.

[6] Under en tid af tre veckor dogo elfva officerare och tvenne prester hörande till brigaden; och då man om morgonen kom till sjukhuset, lågo hopar af lik, efter dem som dött om natten, uppstapplade mot väggen.

[7] Öfverste Palmfelt tjente vid Åbo läns regemente, och under Finska härens första återtåg hade en stor del af detta regementes officerare lemnat sig efter, under förebärande af sjukdom. Ingen enda officer vid Savolaks brigaden blef på sådant sätt efter; ty äfven de insjuknade följde med arméen.

Noteringar:

Originalets stavning och interpunktion har bibehållits. Ett fåtal uppenbarliga fel har rättats som följande (innan/efter):