INNEHÅLL.

1.Vall-Pojken och Jätten: — (ss. [1-11]).
A. Pojken, som åt kapp med Jätten.ss.[2-6.]
Anmärkningar.»[7-8].
B. Pojken, som släppte Jätte-Barnet i Brunnen.»[8-11].
2.Käringen, som vardt stekt i ugnen: — (ss. [11-18]).
A. Jätte-Stugan, hvars tak bestod af bara korfvar.»[12-16].
B. Stugan, hvars tak bestod af bara ostar.»[16-18].
Anmärkningar.s.[18].
3.Pojken, som stal Jättens Dyr-gripar: — (ss. [19-44]).
A. Svärdet, Guld-Hönorna, Guld-Lyktan och Guld-Harpan.ss.[19-25].
Anmärkningar.»[25-28].
B. Guld-Lyktan, Guld-Bocken och Guld-Pelsen.»[28-36].
Anmärkning.s.[36].
C. Guld-Hästen, Mån-Lyktan och Jungfrun i Troll-Buren.ss.[37-44].
4.Half-Trollet, eller De Tre Svärden.»[45-57].
Anmärkning.s.[57].
5.De begge Foster-Bröderna: — ([57-95]).
A. Silfver-hvit och Lill-vacker.»[58-69].
Anmärkning.»[69-70].
B. Vattu-man och Vattu-sin.»[70-89].
Anmärkningar.»[89-95].
6.Vallare-mannen.»[96-107].
7.Prinsessan, som gick upp ur Hafvet: — ([107-138]).
A. Den fagra Vall-pigan.»[108-113].
B. Lilla Rosa och Långa Leda.ss.[113-123].
C. Jungfru Svan-hvita och Jungfru Räf-rumpa.»[123-129].
Anmärkningar.»[129-138].
8.Det sköna Slottet östan om Solen och nordan om Jorden.»[139-150].
9.Ungdoms-Landet.»[151-164].
Anmärkningar.»[164-168].
10.Flickan, som kunde spinna Guld utaf Ler och Lång-Halm.»[169-172].
11.De Tre Stor-Gummorna.»[172-178].
Anmärkning.»[178-179].
12.Slottet, som stod på Guld-Stolpar.»[179-188].
Anmärkningar.»[188-194].
13.De Tre Hundarne.»[195-208].
Anmärkningar.»[208-213].
14.Hafs-Frun: — ([213-250]).
A. Konunga-Sonen och Messeria.»[214-227].
B. Konunga-Sonen och Prinsessan Singorra.»[227-244].
Anmärkningar.»[244-250].
15.Den Förtrollade Grodan.»[251-263].
16.Prinsessan i Jord-kulan.»[264-273].
Anmärkningar.»[273-277].

☞ En fullständig innehålls-förteckning öfver 1:sta delen kommer att meddelas vid slutet af nästa häfte.


1.
Wall-Pojken och Jätten.

Denna urgamla Saga är vida kringspridd, så väl inom som utom Skandinavien. Den förekommer med större eller mindre skiljaktigheter hos följande folkslag:

1. Hos Lapparne. — Se Læstadius, Fortsättning af Journalen öfver Missions-Resor i Lappmarken, 1828-1832, Stockholm 1833, ss. 464-5. — Jfr. anf. bok, ss. 460-464, samt Nilsson, Skandinaviska Nordens Ur-Invånare, Stockh. 1843, kap. 4, § 4, s. 31.

2. Hos Norrmännen. — Se Asbjörnsen och Jörgen Moe, Norske Folkeeventyr, Christiania 1843, Deel I, N:o 6, ss. 40-43, »Askepot, som kapaad med Troldet».

3. Hos Engelsmännen. — En del af Sagan återfinnes i den gamla folkberättelsen »Jack the Giant-Killer», meddelad af Tabart, ibland Fairy Tales, London 1818, samt i flera andra Engelska samlingar.

4. Hos Tyskarne. — A. Se Büsching, Wöchentliche Nachrichten für Freunde der Geschichte, Kunst und Gelehrtheit des Mittelalters, Bd. IV, Breslau 1819, ss. 124-127, »Der Schneider und der Riese (Unterostr. Mährchen)». — Samma uppteckning finnes äfven anförd hos Bröderna Grimm, Kinder- und Haus-Märchen, Th. II, N:o 183, ss. 436-438. — B. Åtskilliga drag utur denna Saga hafva influtit i Berättelsen »Das tapfere Schneiderlein», hos Grimm, Kinder- und Haus-Märchen», Th. I, N:o 20, ss. 126-137, [öfvers. på Svenska i H. Reuterdahls Julläsning för Barn, Lund 1838, ss. 66-75]. Jfr. anf. Tyska samling, Th. III, ss. 30-36. Härvid torde likväl böra anmärkas, att denna, såsom åtskilliga andra hos Grimm upptagna förtäljningar, otvifvelaktigt uppkommit genom sammanbindning och förvexling af flera till art och skaplynne fullkomligt skiljda sagostoffer. Sålunda är den Tyska berättelsens första del en äkta Jätte-Saga, och har närmaste likhet med de Nordiska öfverlemningar, hvilka här nedanföre meddelas; men dess sednare afdelning är icke annat än ett vanligt Folk-äfventyr, som äfven af oss skall framdeles blifva anfördt, under benämning: »Skräddaren, som slog sju i en smäll». — Bröderna Grimm erkänna äfven (Th. III, s. 30), att de haft tillgång till tvenne uppteckningar ifrån Hessen, i hvilka Jätte-sagan framträder såsom ett sjelfständigt helt. — C. Se Kuhn, Märkische Sagen und Märchen, Berlin 1843, ss. 289-294.

5. Hos Servierna. — Se Büsching, Wöchentliche Nachrichten &c., Bd. IV, s. 104, i anmärkningarne till Sagan »Der Bartlose und der Knabe».

6. Hos Perserne. — Se Sagan om »Ameen of Isfahân and the Ghool», meddelad uti Sir John Malcolm’s Sketches of Persia. — Beslägtade Djur-fabler af hög ålder, och med samma ledande grundtanka, äro kända:

7. Hos Italienarne. — Se Straparola, Notti piacevoli, fabeln om »Åsnan och Lejonet».

8. Hos Hinduerne. Se fabeln »The Goat and the Lion», öfversatt ifrån det Hinduiska arbetet Pancha Tantra, uti Sir John Malcolm’s Sketches of Persia.

Uti Sverige förekommer Sagan äfven såsom Folk-Sägen. Sålunda eger Utgifv. ibland sina samlingar en nästan ordagrannt liknande förtäljning, som är fästad vid Enskällabo-berg uti Bredaryd socken af Småland, samt ännu en, som knyter sig till Stompe-kulle i Filkestad, socken af Willands härad uti Skåne.