GOSSEN OCH FÅGELN.
Gossen. “Nu är du fast, nu är du fast!“
Fågeln. “Åhnej, det går ej så i hast.“
Gossen. “Aj, aj, nu var du mig för qvick;
Så högt i luften upp du gick!“
Fågeln. “Ja, vingar skaffa dig, min vän
Så kanske du mig fångar än.“
Häpen stod gossen när högt upp i skyn
Fågeln försvinna han såg ur sin syn.
Slutligen tröstade dock han sig så:
“Fågeln sin frihet förunna jag må;
Jag har så mycket att roa mig med
Att han för mig bör få vara i fred.“