[1] Missellja is Marseilles.
[2] Gola are the Galli or Gaula.
Nw willath wi skriwa vr tha orloch thêra burchfamna Kalta and Min-erva
And ho wi thêr thrvch al vsa sûderlanda ånd Brittanja anda Gola vrlêren håve.
Bi thêre Sûder-rên-mvda ånd thêre Skelda, thêr send sjvgun ålanda, nômath nêi Fryas sjvgum wâkfâmkes there wêk. Middel vppet êne åland is thju burch[1] Walhallagâra, inut tha wâgrum thêra is thju folgjande skêdnesse wrîten. Thêr bvppa stêt: lês, lêr ånd wâk.
563 jêr[2] nêi âldland svnken is, sat hir en wise burch fâm, Min-erva was hira nôma. Thrvch tha stjurar Nyhellênja tonômath. This tonôma was god kêren, hwand tha rêd, thêr hju lênade, was ny ånd hel bvppa alle ôtherum. Overa Skelda et thêre Flyburch sat Syrhêd. Thjus fâm was fvl renka, skên was r-anhlith ånd kwik was hira tvnge, men thi rêd thêr hju jef, was immer in thjustere worde. Thêr vmbe warth hju thrvch tha stjurar Kålta hêten, tha landsâta mênadon that et en êrnôma wêra. Inna ûtroste wille thêre vrsturvene Moder stand Rôsa-mvda thet forma, Min-erva thet twêde ånd Syrhêd thet thredde as folgstere biskreven. Min-erva nêde thêr nên wit fon, men Syrhêd was er thrvch knaked. Lik en wrlandeske forstinne wilde hju êrath frêsath ånd bêden wêsa, men Min-erva wilde enkel minth wêsa. To tha lesta kêmon alle stjurar hiri hjara held bjada, selva fon tha Dena-marka ånd fon-t Flymar. That vvnde Syrhêd, hwand hju wilde bvppa Min-erva utminthja. Til thju mån en grôte thånk ovir hira wâkendum håva skolde, myk[3] hju ennen hôna vpper fâne. Thâ gvng Min-erva to ånd myk en hårder hvnd ånd en nachtul in vppira fâne. Thene hvnd sêide hju wâkt ovir sin hêr ånd ovira kidda ånd thene nachtul wâkt ovira fjelda til thju hja thrvch tha musa navt vrdên ne wrde. Men thene hôna neth far nimman frjundskip, ånd thrvch sin vntocht ånd hâchfârenhêd is er vaken thene bâna sinra nêista sibba wrden. As Kalta sach that er wårk falikant ut kêm, to gvng hju fon kwad to årger. Stolkes lêt hju Mâgjara to hiri kvma vmbe tâwery to lârane. As hju thêr hira nocht fon hêde, werpte hju hira selva anda årma thêra Golum, thach fon al thi misdêdon ne macht hju navt bêtre ne wrde. As hju sach that tha stjurar mâr ånd mâr fon iri wêke, tha wilde hju ra thrvch frêse winna. Was tha mône fvl ånd thene sê vnstumich, than hlip hju over et wilde hef, tha stjurar to hropande that hja alle skolde vrgân, sahwersa hja hiri navt anbidda nilde. Forth vrblinde hju hira âgun hwêr thrvch hja wêter fori land ånd land fori wêter hildon, thêrthrvch is mâni skip vrgvngen mith mån ånd mus. Vppet forma wêrfêrste tha al hira landsâta wêpned wêron, lêt hju bårga bjar skånka, in thåt bjar hêde hju tâverdrank dên. As et folk nv algâdur drunken wêre, gvng hju bvppen vp hira stridhros standa, to lênande mith hira hole tojenst hira spêri, môrnerâd ne kv navt skêner. Tha hja sach that alle ôgon vpper fåstigath wêron êpende hju hira wêra ånd kêth, svnum ånd thogatrum Fryas, i wêt wel that wi inna lerste tyd fûl lek ånd brek lêden håve, thrvchdam tha stjurar navt lônger kvme vmb vs skriffilt to vrsella, men i nête navt hwêrthrvch et kvmen is. Lông håv ik my thêr vr inhalden, thach nv kån-k-e tnavt lônger ôn. Hark then frjunda til thju i wêta müge hwêrnêi i bita mêi. Anda ôra syde thêre Skelda hwêr hja tomet tha fêrt fon alle sêa håve, thêr mâkath hja hjvd dêgon skriffilt fon pompa blêdar, thêr mith sparath hja linnent ut ånd kånnath hja vs wel miste. Nêidam thåt skriffilt mâkja nv alti vs grâteste bydriv wêst is, sâ heth thju Moder wilt that mån et vs lêra skolde. Men Minerva heth al et folk bihexnath, jes bihexnath frjunda, ivin as al vs fja thåt låsten sturven is. Er-ut mot-et, ik wil thi tella, nas-k nên burchfâm ik skold et wel wêta, ik skolde thju hex in hjara nest vrbarne. Thâ hju thi lerste worda ut hêde, spode hju hira selva nêi hira burch tha, men thåt vrdrvnken folk was althus dênera bigâstered, that et vr sin rêde navt mocht to wâkane. In dvl-dryste iver gvngon hja overa Sand fal ånd nêidam nacht midlerwil del strêk gvngon hja evin drist vpper burch lôs. Thach Kålta miste al hwither hira dol, hwand Minerva ånd hira fâmna ånd tha foddik wrdon alle thrvch tha råppa stjurar hreth.
[1] Walhallagara is Middelburg, in Walcheren.