[2] 2193–563 is 1630 years before Christ.
[3] Myk is a word still used in Walcheren.
Hirby kvmth tha skêdnesse fon Jon.
Jon, Jôn, Jhon ånd Jân is al ên mith jêven, thach thet lêit anda utsprêk thêra stjurar, thêr thrvch wenhêd ellas bikirta vmbit fâra ånd hard hropa to mvgane. Jon thåt is jêva was sêkêning, bern to-t-Aldergâ, to-t Flymar ut fâren mith 100 ånd 27 skêpum, tohrêth fâr en grôte butarêis, rik to lêden mith bårnstên, tin, kâper, yser, lêken, linnent, filt, fâmna filt fon otter, bêver ånd kanina hêr. Nw skold er fon hir jeta skriffilt mith nimma; tha to Jon hir kêm ånd sach ho Kålta vsa rom rika burch vrdên hêde, thâ wårther sâ uter mête heftich, that er mith al sinum ljudum vpper Flyburch of gvng ånd thêr to witterjeld thene râda hône an stek. Men thrvch sin skelta bi nacht ånd svme sinra ljudum wårth thju foddik ånd tha fåmna hret. Tach Syrhêd jefta Kålta ne mochton hja navt to fâtane, hju klvwde vppa utroste tinne, jahweder tochte that hju inna logha omkvma moste, thâ hwat bêrde? Dahwile al hira ljuda ståk ånd stif fon skrik standon, kêm hju skêner as â-to fora vp hira klêppar to hropande nêi Kålta min-âis[1]. Thâ strâmada thåt ora Skelde folk to hâpa. As tha stjurar that sâgon hripon hja fâr Minerva wy. En orloch is thêrut kvmen, hwêrthrvch thvsande fallen send.
Under thesse tidon was Rôsamond thåt is Rôsa mvda Moder, hju hêde fûl in thêre minne dên vmbe frêtho to wârja, tach nw-t alsa årg kêm, myk hju kirte mête. Bistonda sand hju bodun thrvch tha land pâla ånd lêt en mêna nêdban utkètha, thâ kêmon thâ landwêrar ut alle wrda wêi. Thåt strydande land folk wårth al fat, men Jon burch hin selva mith sin ljud vppa sina flâte, mith nimand bêda tha foddika, byonka Minerva ånd tha fâmna fon bêdar burchum. Helprik thene hêrman lêt-im in banna, men tha hwila alle wêrar jeta o-ra Skelda wêron for Jon to bek nêi-t Flymar ånd forth wither nêi vsa ålandum. Sin ljud ånd fêlo fon vs folk namon wif ånd bern skêp, ånd as Jon nw sach that mån hin ånd sin ljud lik misdêdar strafja wilde, brudon hi stolkes hinne. Hi dêde rjucht, hwand al vsa landar ånd allet ora Skelda folk thêr fjuchten hêdon wrdon nêi Brittanja brocht. Thius stap was mis dên, hwand nv kêm t-anfang fon thåt ende:
Kålta thêr nêi-t segse êven blyd vppet wêter as vppet land hlâpa machte, gvng nêi tha fåsta wal, ånd forth vppa Missellja of. Thâ kêmon tha Gola mith hjara skepum ut-a Middelsê Kâdik bifâra ånd êl vs uter land, forth fylon hja vp ånd over Brittannja thach hja ne mochton thêr nên fåsta fot ne krêja, vmbe thåt tha sjvrda weldich ånd tha bannalinga jeta fryas wêron. Men nw kêm Kålta ånd kêth, thv bist fry bern ånd vmbe litha lêka heth mån thi to vrwurpene mâkad, navt vmbe thi to bêterja, men vmbe tin to winnande thrvch thina handa. Wilst wêr fry wêsa ånd vnder mina rêd ånd hoda lêva, tjån ut then, wêpne skilun thi wrda, ånd ik skil wâka o-er thi. Lik blixen fjur gvng et o-era ålanda, ånd êr thes Kroders jol ênis omhlâpen hêde, was hju mâsterinne over al gadur ånd tha Thyrjar fon al vsa suder stâta til thêre Sêjene.[2] Vmbe that Kålta hira selva navt to fül bitrowada, lêt hju in-et northlika berchland êne burch bvwa Kålta-s burch wårth hju hêten, hju is jet anwêsa, men nv hêt hja Kêren-åk. Fon thjus burch welde hju lik en efte moder, navt to wille fâr men over hira folgar ånd tham hjara selva forth Kåltana[3] hêton. Men tha Gola weldon by grâdon over êl Brittanja, thåt kêm ênis dêlis that hju nên mâr burga nêde, twyas that hju thêr nên burchfâmna nêde ånd thryas thrvchdam hju nên efte foddik navt nêde. Thrvch al thessa êrsêka kvn hira folk navt ni lêra, thåt wrde dvm ånd dor ånd wrde endelik thrvch tha Gola fon al hira ysera wêpne birâwath ånd to thåt lesta lik en buhl by thêre nôse omme lêid.
[1] Kâlta Min-his, Minnesdaughter.
[2] Sêjene is the Seine.