— Så där ja, dä va andra toner i klaveret, så ska dä låta! Men nu ä ja arg, å nu flyttar hon opp på kammarn själv, så länge Söderbom är borta. Vi ligger här nere. När en får främmat, ska en va schangtil! Hon ska ta emot oss som om vi vore ett par kolportörer, d’ä va hon ska. Å vad nykterheten anbelangar, så angår dä inte dej, om ja ä full på egen mark. Ä inte halva stugan min? Nå, vaffaen hostar du kabiljo om, då? Å vill du inte ligga på kammarn, så kan du ligga i barnkammarn, för den ä ju också tom — hick! Ha ha ha! Nu fick hon så hon teg!
Kristin var redan inne. De båda stallbröderna följde henne och gingo in i storstugan, där de vräkte sig i gungstol och långsoffa.
— Jaha, du Sjöblom, så ska di tas. Men dä här ä allt nåt annat än te ligga å kränga i en våt koj i en skans mä tjuge negrer å malajer å dagos å kineser. Ska vi stanna här å bygga åt oss å gifta oss å bli landkrabbor, sjung ut bara! Men i morn reser vi in te Norrtälje å sir på stan. Där bor förstås bara bondkaniner, men vi ska visa dom hur dä går te. Här ska faen bo tesammans mä käringen, när Söderbom ä borta.
När Kristin kom in med kaffet, snarkade hennes gäster. Hon ruskade milt på Karlsson, hon skakade på Sjöblom, men båda sovo den fulles och tröttes oskuldssömn.
— Tocka svin! Men d’ä väl bäst å bädda åt dom för å göra Söderbom te viljes.
Hon bäddade den äkta sängen åt Karlsson, men som Sjöblom redan intagit långsoffan, var intet att göra åt honom. Hon lade en kudde och ett täcke på en stol bredvid och gick ut för att relatera faktum för grosshandlarns pigor.
Då hon kom in igen vid 10-tiden, sovo de ännu. Karlsson snarkade med gapande mun i gungstolen och Sjöblom kved i sömnen i sin obekväma ställning på soffan. Men nu lyckades det äntligen att få liv i dem.
— Ja, nu får I ursäkta att kaffet ä kallt, men I stog rakt inte te å väcka.
— Spelar inge piano, sade Karlsson, men nu ä vi hungriga. Du, Sjöblom, ä vi inte hungriga? Va säjer du om en dragnagel å lite käkrunkning? Har ni mat? Ni sitter väl inte på vatten å bröd heller!
— Ja, si hade ja vetat å detta här — men nåra kalla strömmingar å smör å brö finns ju allti.