Och hvad vet du om dem, om jag får fråga? Hämtar vi inte alla vår visdom ur de franska romanerna, när vi vill bedöma de sydländska folken?
Förlåt, men jag är inte någon nykomling i Italien. Du vet, att jag varit här flera gånger och jag har haft många förbindelser äfven med aristokratien genom mina militärvänner. Jag har visserligen inte känt många damer, men jag har hört männen tala och berätta sina kärlekshistorier. Och jag försäkrar dig, att hade du lyssnat till dem en halftimme —
Officerarne ä också öfverallt ett dåligt släkte, inföll Alie hetsigt.
Du tror att det är bara officerarne. Men om jag nu talat just med markis Serra själf och från hans egen mun —
Hvad? frågade Alie och reste sig med flammande kinder. Hvad har du talat med honom om?
Det hade ej varit Rikards mening att omtala sin direkta inblandning i Alies angelägenheter. Han visste väl, att hon skulle upptaga det illa. Men nu hade hennes misstro till allt, hvad han sade, retat honom och han glömde sig.
Jag kommer just nu från honom. Jag har frågat honom rent ut, hvilka hans afsikter med dig voro.
Han hann icke säga mer, då Alie med skälfvande stämma och tårar af vrede afbröt honom.
Du har vågat — du har vågat, utbröt hon. Med hvad rätt blandar du dig i, hvad som inte angår dig — hvad ska nu han tänka om mig! Att jag vill framtvinga ett frieri! Fy, det är så afskyvärdt. Du har förstört allt för mig — hela min lycka — du har förplumpat allt det som var fint och stämningsfullt — nu är allt förbi!
Och hon grät med ansiktet i händerna — grät, så att hela hennes kropp skakades.