“Det kommer han nog att säga sjelf“, svarade djurvaktaren med en viss vigt på orden.
“Jag har intet otaldt med monsieur Carlion“, förklarade Hvita Björnen.
“Ingen har något otaldt med monsieur Carlion“, sade djurvaktaren; “men monsieur Carlion har otaldt med alla.“
“Det rör mig inte.“
“Inte mig heller, Gud vare lof! ... ha, ha, monsieur Simon!“
“Hvad kraxar ni åt, gamle korp?“
“Hvad är det egentligen som utgör korpars nöje?“ frågade den humoristiske djurvaktaren.
“Ni är ett nöt, monsieur Mathieu!“ förklarade Hvita Björnen, utan att uppfatta humorn.
“Men som likväl snusar ur egen dosa, monsieur Simon! ... ha, ha, ha!“
“Vänta, så skall ni få er dosa, monsieur Mathieu!“ försäkrade Hvita Björnen, närmande sig med knuten näfve sin gamle vän.