“Om trontalet ... Ni vill veta hur den stridshandske ser ut, som medborgare-konungen kastat för nationens fötter?“
“Det är då en stridshandske?“
“Ja“, svarade mannen med illa dold tillfredsställelse, “ja, det är en stridshandske med en skymf mot Frankrike, i hvarenda maska ... Nationen skall ej ett ögonblick tveka att emottaga utmaningen ... Det blir storm, men den sista, vill jag hoppas, och efteråt skall det blifva klart och rent för alltid.“
“Gifve det Gud!“ yttrade Armand.
“Medborgare-konungen kallar oppositionens ledamöter fiendtliga och blinda: han stämplar hvarje vän af reformen till en fäderneslandets förrädare ... det finns således mer än 35 millioner förrädare i detta land!“
“Eller också blott en!“ ropade Armand med gnistrande ögon, “en som bär krona ... Derför allons enfant, och vive la république!“
“Tyst! ... ni glömmer hvar ni är ... Ni kommer i morgon klockan tre.“
“Jag kommer.“
“Och då får jag ert bestämda svar?“
“Ja.“