HERSKARINNAN: Du öfverdrifver alltid, enfaldiga flicka!
DENISE: O! att madame hade sett hvad jag såg!
HERSKARINNAN: Hvad såg du?
DENISE: En syn, som skall visa sig i mina drömmar och störa min sömn.
HERSKARINNAN: Dertill fordras ganska mycket, min bästa Denise! ... Nå, låt höra, hvad såg du?
DENISE: Ni kunde icke se honom, den der karlen, som stod bakom er ... det var en ohygglig menniska.
HERSKARINNAN: Jag erinrar mig, att han ej var bland de älskvärdaste.
DENISE: Denna menniska hade bestämdt ondt i sinnet mot er.
HERSKARINNAN: Mot mig? ... Jag hade ju icke den äran att känna honom, och detsamma skall han kunna säga om mig.
DENISE: Likväl såg det ut, som om han med flit trängt madame fram till den förfärliga buren.