Garçon’erna, som passade upp, gjorde verkligen skäl för de sous-stycken de erhöllo i drickspengar. Drickspengar äro, såsom läsaren kanske redan vet, vanliga utomlands, antingen konsumenten intagit litet eller mycket. De utgöra också garçon’ens enda lön, men denna är icke desto mindre på flere ställen så stor, att hugade spekulanter betala ända till flere tusen francs för blotta rättigheten att passa upp och servera.
Samtalet på Café Procope ifrågavarande dag rörde naturligtvis reform-banketten.
“Afgjordt således att reform-banketten är inställd?“
“Ja.“
“När afgjordes det?“
“I dag på morgonen. Odilon Barrot tvekade i det längsta, ty man rådslog länge och väl.“
“Rådslog? det förstås. Man har rådslagit i sjutton år alla de gånger som man bort handla.“
“Slutligen tog Thiers till ordet.“
“Ah, Thiers tumme liten! ... Nämn oss någon, som pratat mer och gjort mindre än han.“
“Än fästningsverken då? ... har icke Thiers gjort befästningarna kring Paris?“