“Lemna mig!“ ropar drottningen, stötande föraktligt tillbaka den erbjudna armen.
Blusen drager sig ödmjukt tillbaka.
Han har uppfattat föraktet, men det är endast medlidandet han känner.
Ändtligen återfinner drottningen konungen, och snart upptäcka de vagnarne, hvilka de intaga jemte hertiginnan af Nemours.
Men hvar är hertiginnan af Montpensier, som likväl följt sina svärföräldrar från slottet?
Hon har försvunnit i trängseln. Men ingen kommer ihåg henne, icke ens de som nyss uppstigit i vagnarne, ty hvad är väl i sådana ögonblick en prinsessa?
Kuskarne mana på hästarne och nu äro vagnarne på väg till Saint-Cloud.
“Hvad gjorde ni?“ frågade en person Crémieux, hvilken följt de kungliga till vagnarne, ty det var blott konungadömets fiender, som i sista stunden beskyddade den kungliga familjen.
“Jag tillslöt vagnsdörren efter konungadömet“, svarade Crémieux.